Nä nu känner jag bar för att bekänna massa saker. Jag är väldigt försiktig med vad jag önskar, för under mina första elva år så hade jag helt rakt hår, men jag önskade mej mest av allt lockigt hår. Och kolla på mig nu! För ca 2 år sedan blev mitt hår helt plötsligt jättelockigt och det var absolut inte SÅ jag hade menat när jag önskade mig lockigt hår. Inte SÅ lockigt.
Jag skulle vilja skriva en bok.
Jag är egentligen jätteblyg, men tillsammans med mina vänner kan jag göra nästan vad som helst.
Under många år trodde många omkring mej att jag hade anorexi för att jag var smal. Och hur mådde jag av det? Ja ungefär som en överviktig person skulle mått om den blev tillsagd att sluta äta.
Jag har fotografiskt minne.
Jag är glömskt. Hur går det ihop? Jo självklart för att jag har dåligt närminne men om jag läser eller hör något så kommer jag ihåg det.
När jag fick min tandställning hade jag bitit på naglarna och försökt sluta i flera år. Men När den var på så slutade jag samma dag och bet inte en enda gång under ett helt år. Jag trodde jag hade blivit av med mitt beroende men när tandställningen togs bort så började jag efter bara någon vecka. Och nu är mina nagelband lika förstörda som innan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar