Är det så svårt att bara sluta!?

Min mor säger att alla har en 'last'.
Något som man missbrukar.
Om man inte röker så dricker man kaffe.
Om man inte dricker kaffe så äter man jordnötter.
Om man inte gillar jordnötter så kanske man äter godis.
Många har mer än en last, men alla har en.
Min last är att jag biter på naglarna.
Men som tur är så biter jag inte ner dem helt.
De har fortfarande en vit rand och allt det där.

Det är bara det att när man har tandställning så får man inte bita på naglarna, för den kan gå sönder. Och innan jag hade tandställning så bet jag på naglarna (då oxå). Men jag var så otroligt glad över min tandställning så jag slutade bita på naglarna samma dag som jag fick den. Helt otroligt. Sedan har jag inte bitit på dem på ett helt år! Inte en enda gång.
Och sedan, helt plötsligt, när det kanske var 2-3 månader kvar tills den skulle bort så bara började jag igen. Och jag förstår inte varför! Efter det har jag bitit regelbundet ända tills nu... Och jag kommer nog aldrig kunna sluta, för jag har inget mål med det längre, inget att nå upp till.

varför?

varför??

Varför???

Det är så orättvist!
Jocke, min blivande svåger, kan inte ha någon last. Det går inta att hitta något fel på honom. Missuppfatta mig rätt. Jag menar bara att han inte har någon last. Han röker inta, dricker inte (jo lite ibland, men ni vet vad jag menar), dricker inte kaffe, äter typ aldrig godis. Ingenting.
Och han äter jättesunt. Typ massa bönor och linser ecs.

DET, mina vänner, är ett riktigt orättvist exempel.